Fonder
En fond är en samling (portfölj) av aktier och/eller räntebärande värdepapper. En fond består ofta av värdepapper för flera hundra miljoner kronor. Den som sätter pengar i en fond äger en andel av fondens totala värde. Fondens tillgångar ägs till fullo av de andelsägare som satt in pengar i den. Om en fond innehåller aktierposter i t.ex. 50 olika bolag blir andelsägarna indirekt aktieägare i alla de 50 bolagen. Om fondens tillgångar ökar i värde, stiger också värdet på varje fondandel. Andelarnas värde kan ses som ett genomsnittligt anskaffningsvärde.
Det finns en lagstiftning (Lag 2004:46 om investeringsfonder) som reglerar verksamheter, t.ex. banker, med fondförvaltning. Det är Finansinspektionen som ger tillstånd till svenska aktiebolag att driva fondverksamhet.
Generellt anses fonder vara en tryggare och mindre riskfylld investering än de underliggande värdepapperna eftersom riskerna sprids ut på ett större antal företag och affärsområden. Olika fonder har dessutom olika riskprofil beroende på hur de investerar spararnas pengarna. Fonder som investerar i nystartade företag eller i utvecklingsområden kallas högriskfonder medan t.ex räntefonder kallas lågriskfonder.
Då det är en fondförvaltare som sköter placeringen av fondens tillgångar tas det ut avgifter för denna förvaltning. Vanligtvis kostar det någon procent av satsat kapital per år att ha pengarna i fonden. Meningen är att fondens utveckling ska kompensera för kostnaden som avgiften innebär, och ge avkastning ändå. Det är dock ovanligt att fonder slår jämförelseindex efter det att kostnaderna räknats av. Det är därför av yttersta vikt för konsumenterna att vara vaksam på de avgifter fondförvaltaren tar ut. Fonder som marknadsförs i Sverige ska alltid ange vilka avgifter som kommer att tas ut för förvaltningen.
Aktiefonder
En aktiefond måste placera minst 75% av fondtillgångarna i olika börsnoterade aktiebolag. Fondens andelsägare blir också indirekt delägare i de företag som fonden äger aktier i.
Räntefonder
Räntefond är ett samlingsnamn för obligations-, penningmarknads- och likviditetsfonder. Korta räntefonder (likviditetsfonder) eller penningmarknadsfonder, placerar i räntebärande värdepapper med en genomsnittlig löptid på som mest ett år. Långa räntefonder (obligationsfonder) placerar i räntebärande värdepapper med en genomsnittlig löptid på över ett år. På grund av den kortare löptiden är risken lägre i de korta räntefonderna än i de långa räntefonderna. Möjligheten till högre avkastning ökar med obligationsfonder.
Indexfonder
En indexfond är en aktie- eller räntefond vars mål är att följa börsindex så bra som möjligt. En indexfond följer därmed ett känt och transparent recept för sina placeringar som gör att fonden slipper betala mycket pengar för analys. Indexfonder har därmed oftast väsentligt lägre avgifter än andra aktiefonder. Indexfonder brukar också ha mycket låg omsättningshastighet vilket innebär låga indirekta kostnader.
Kostnadsfördelen mot andra fonder (som kan uppgå till 2 procent/år) gör att indexfonder visat sig mycket svåra att överträffa för vanliga aktie- och räntefonder.