Nattväktarstat
En nattväktarstat (minimal stat) är inom politisk filosofi ett statsskick där statens uppgifter begränsads till att upprätthålla den inre och yttre säkerheten. En nattväktarstat skulle således endast ansvara för rättsväsende och försvar, medan övrig verksamhet i landet sköts av medborgarna själva i privat regi.
Begreppet nattväktarstat myntades under 1800-talets liberalism. Nattväktarstaten är begränsad till att försäkra att medborgarna kan "sova tryggt om natten". I övrigt avstår staten från att lägga sig i medborgarnas liv, men också från att bistå med hjälp av annat slag.
Nattväktarstatens uppgifter
Nyliberalismens mål är att införa en nattväktarstat vars enda uppgift är att gripa in när individerna kränker varandras rättigheter till liv, frihet och egendom. Detta genom att ansvara för polisväsende, domstolar och försvar. Eventuellt kan staten också driva andra verksamheter som har att göra med att upprätthålla rättigheter, som t.ex patent och lantmäteri.
För att inte ge staten för mycket makt förespråkas man maktdelning mellan regering, parlament och författningsdomstol. Domstolen ska ha det yttersta ansvaret för att skydda individernas rättigheter, genom att den har rätt att stoppa beslut som strider mot författningen, där begränsningar av statens beslutsbefogenheter definieras.
Nattväktarstatens finansiering
Hur staten ska finansieras är en fråga som debatteras eftersom nyliberalismens grundinställning är att skatt är stöld. Trots detta menar vissa att en skatt är nödvändig för att finansiera polis, försvar och domstolar. En platt skatt på alla inkomster eller en fast skatt som alla invånare ska betala regelbundet är exempel på förslag som lagts fram.
Ett annat förslag som förts fram är att när det nyliberala systemskiftet genomförts kommer staten att ha fått in mycket pengar genom privatiseringarna av sjukhus, vägar, skolor och så vidare. Räntan på detta kapital skulle då räcka till för att täcka statens löpande utgifter. Ytterligare en finansieringsmöjlighet som diskuteras är att låta dömda brottslingar betala poliskostnader, rättegångskostnader samt eventuell fängelsevistelse. Åtminstone en del av polis- och domstolsväsendet borde kunna finansieras på detta sätt menar de som förespråkar denna finansieringsform.
Filosofen och författaren Ayn Rand menade att all beskattning måste vara frivillig och att den som vill kan välja att betala skatt för att hjälpa till med statens finansiering. En annan möjlig inkomstkälla för staten skulle enligt henne kunna vara en frivillig försäkring vid tecknanden av kontrakt. Statens domstol skulle enligt detta förslag bestraffa kontraktsbrott enbart om den som blivit utsatt för det betalat för denna försäkring.
Argument för nattväktarstaten
Statsskicket försvaras på moraliska grunder av objektivister, nyliberaler och andra anhängare av naturrätten. Dessa grupper kallas ofta minarkister eller klassiska liberaler. Orsaken till att dessa vill att staten ens ska ha hand om försvar och rättsväsende är att de är de enda helt kollektiva varorna vilka den fria marknaden inte kan erbjuda. Ett exempel på en stat som kommit relativt nära idealet om nattväktarstaten är Hongkong innan Kinas övertagande. Nyliberaler brukar ofta påpeka att Hongkong växte från att vara ett fattigt flyktingläger till att bli en av världens mest dynamiska ekonomier under en tid av kraftig liberalisering.
Argument mot nattväktarstaten
Anhängare av en mer omfångsrik stat menar att staten har möjlighet att fördela resurser jämnt mellan medborgare för att på så sätt göra samhället mer rättvist. Resurssvaga individer får hjälp att klara sig genom en välfärdsstat. Ytterliagre ett argument är att många företeelser vi tar för givna i ett modernt samhälle blir lidande i en nattväktarstat, eftersom det i en nattväktarstat är svårt att förverkliga majoritetsbeslut genom politiska åtgärder. I en nattväktarstat, menar kritikerna, skulle det t.ex. vara svårt att ha en fungerande arbetsrätt, djurskyddslagstiftning eller bedriva en effektiv miljöpolitik.
En annan typ av kritik kommer från anarkister som menar att varje tillstymmelse till stat är en potentiell inskränkning av friheten, varför till och med en nattväktarstat anses vara för stor.