Whisky
Whisky (äldre stavning visky) är en spritdryck gjord på spannmål. Det lågskotska ordet "whisky" är en fonetisk översättning av irländskans och skotsk gaeliskans "uisce beatha" alternativt "uisge beatha" (uttalas "uiske-wa'ha"), vilket betyder "livets vatten". Efter att man destillerat spriten lagras den, vilket ger whiskyn sin färg samt smakmässiga utveckling.
Tillverkning
Tillverkningsprocessens inledande steg har, speciellt för maltwhisky, mycket gemensamt med ölbryggning. En stor skillnad är att den avslutas med destillation. Whisky innehåller de tre ingredienserna; spannmål, vatten och jäst.
Val av spannmål
Valet av spannmål påverkar såklart smaken och avgör vilken typ av whisky man gör. I viss utsträckning påverkar det även produktionssättet. Den stora skiljelinjen i sädesval går mellan maltwhisky, där man enbart får använda sig av korn, och whisky tillverkad helt eller delvis på andra spannmål, som vi här kallar grainwhisky. De vanligaste spannmålen är majs, vete, råg, havre och ris; beroende på tillverkningsland går den under olika beteckningar. Grainwhisky görs oftast av en kombination av tidigare nämnda spannmål och vanligtvis ingår en mindre del korn, eftersom kornet naturligt innehåller enzymet amylas som under mäskningen bryter ner stärkelsen i spannmålen till socker.
Mältning
Efter skördning måste kornet mältas för att det ska bildas enzym. Mältning går till så att säden först blötläggs för att börja gro. Den största koncentrationen av enzymet amylas finns i grodden. Traditionellt sker torkningen eller rostningen med en viss mängd torv; stora regionala skillnader finns dock. Torv ger en kraftig rökutveckling vid eldning och rökigheten i whiskyn kommer av fenoler som finns i torvröken och som sedan följer med från malten till den färdiga whiskyn. Maltens rökighet mäts i ppm fenol och kan varierar normalt i intervallet 0–50.
Mäskning
Spannmålen krossas och mals fint för att sedan blandas med ca: 50-gradigt vatten. Denna blandning rörs sedan om under ungefär 4–5 timmar. Under denna process tar vattnet smak av spannmålen, men viktigast är kanske att spannmålens stärkelse överförs till vattnet och börjar brytas ner till socker. När processen är färdig skiljs vätskan, som nu kallas vört, från den mer fasta massan, kallad drav. Drav är en restprodukt som är mycket uppskattad som gödsel eller djurfoder. Vörten för sedan kylas av innan den förs över i jäskar.
Jäsning
När vörten svalnat till ca: 20 grader hälls den i jäskar som ofta är av trä, men en modernisering pågår där flera destillerier har bytt ut dessa till kar av rostfritt stål. Jäsningen tillåts på olika destillerier ta olika lång tid och man använder skiftande jästkulturer. Det vanligaste är dock någon form av bryggerijäst, men t.ex. svenska Mackmyra använder Kronjäst för söta degar. Jjäsningens syfte är att omvandla sockret i vörten till alkohol och man brukar uppnå mellan 7 och 12 % alkoholhalt beroende på jästid.
Destillering
Slutligen är det dags för destillering; det är vanligast med två destilleringar men i bl.a. Irland destillerar man vanligtvis tre gånger. Destilleringen sker i kopparpannor som har olika form och höjd beroende på destilleri och formen antas påverka smaken väldigt mycket. Kortfattat går destilleringen ut på att kopparpannan värms upp underifrån så att vätskan börjar koka; då förångas alkoholen och leds uppåt och ut ur kopparpannan. Den första vätskan som kommer ut kallas "head" och är väldigt alkoholstark. Den innehåller även väldigt mycket tungmetaller och leds av den anlednignen bort, eftersom den skulle ge whiskyn dålig smak. Den största mängden finns i processens mitt och kallas "heart". Det är denna sprit som slutligen kommer att bli whisky. Slutligen kommer "tail" som har låg alkoholhalt och många icke önskvärda smaker. Hur stort andel "heart" man väljer att ta ut lär avgöra hur hiwskyn slutligen smakar. Den sprit som nu destillerats har en alkoholhalt på omkring 60%, men är än så länge inte whisky.
För skotsk whisky sker destilleringen oftast i två steg. Den första destilleringen kallas "wash still" och då destilleras den jästa mäsken till cirka 20 volymprocent alkohol; resultatet av denna destillering kallas "low wine". I den andra destilleringen, som kallas "spirit still", destilleras "low wine" till önskad alkoholhalt, vanligtvis mellan 60 och 75 %.
Lagring
För att få kallas whisky måste spriten lagras på ekfat i minst 3 år. För att få kallas bourbon i USA måste dock lagringen ske på tidigare oanvända ekfat. För annan whisky är reglerna inte lika hårda, vilket har lett till att en majoritet av all whisky som produceras lagras på fat som tidigare använts till framställning av bourbon. Det näst vanligaste är före detta sherryfat men vid sherrylagring får man använda faten mer än en gång. Därför är priserna på ett sådant fat betydligt mycket högre än på ett bourbonfat. Lagringen sker alltså på tunnor av ek och under lagringen säger man att whiskyns smak mognar. Detta sker dels genom att whiskyn tränger in och ut ur träet och på så sätt tar smak av eken (vilket framförallt ger vaniljtoner), dels genom att delar av whiskyn dunstar, vilket kallas "änglarnas andel". Varje år dunstar ca: 2 % av whiskyn. Precis före buteljering blandar man samman whisky från flera olika fat till den önskade smakkombinationen och lagrar den en kortare tid för att den ska giftas (sammanblandas).
Tillsatser och efterbehandling
Vissa tillverkare tillsätter färgämnen för att få den önskad färg på slutprodukten. Produkter utan färgämnen kallas "caramel free" eller "no coloring". Ämnet som används för att färga whiskyn är E150a, en sockerkulör. I Skottland är endast sockerkulör tillåtet att tillsätta. För att få bort vissa fettsyror som uppkommer under tillverkningen är det vanligt att produkten kyls ner kraftigt till ca: 0 grader celsius och benämns då "chill-filtered". Whisky som inte är kylfiltrerad kan grumlas vid tillsättning av is eller vatten. Whiskyn kylfiltreras ofta, eftersom många konsumenter tillsätter is eller några droppar vatten till sin whisky när den dricks, och en grumlig whisky kan uppfattas som defekt. Det har dock blivit vanligare att saluföra icke kylfiltrerad whisky, eftersom en del tillverkare anser att det förhöjer smakupplevelsen.